Fakta
Stora
Blåsjön
Stora Blåsjön är en by in nordligaste Jämtland,
vackert belägen längs sjön med samma namn.
Byn har ett 80-tal invånare, tillhör Frostvikens församling och
Strömsunds kommun.
Trots det låga fasta invånarantalet i Blåsjön
händer här mycket under hela året. Under långa perioder t ex.
sportlovsveckorna, påsken och hela sommaren mer än fördubblas
befolkningen i byn. Turister från när och fjärran besöker oss gärna.
Här är gott om fritidshus. Ägare är människor, som ofta kommer till
sina stugor vinter som sommar
Runt Stora Blåsjön sträcker sig vildmarken med
massor av orörd natur. Här kan man ströva fritt i lättgången
fjällterräng eller följa rösade leder. Det finns gott om fin röding
och öring i sjöar, tjärnar och vattendrag. Det finns fina jaktmarker
för bl a ripa och älg.
Stora Blåsjön ligger ca 28 mil norr om
Östersund och ca 6 km från norska gränsen.
Byn har livsmedelsaffär,
bensinmack, vildmarkskiosk,
restaurang, frisering, loppis, stuguthyrning, skidbacke med lift,
skoteruthyrning, älgfarm med café och ett litet skolmuséum.
Läs mera på
Servicelista över Stora Blåsjön
Läs gärna denna artikel om
ICA Blåsjöfjäll
Sjön Stora Blåsjön
Stora Blåsjön är Sveriges tredje djupaste sjö med sitt djup på 144 m. Den ligger i nordvästra Jämtland. Sjön består av de två delarna Stora Blåsjön och Lilla Blåsjön. Stora Blåsjön är reglerad, så den totala sjöytan varierar mellan 28 och 43 km² och med 13 m i nivåskillnad (vid sänkningsgränsen 422,7 m ö.h. respektive vid dämningsgränsen 436,0 m ö.h). Tillrinningen till Stora Blåsjön är Ankarälven och Lejarälven. De möts vid Ankarede och rinner gemensamt ut i Stora Blåsjön. Avrinningen är Blåsjöälven, som sedan sjön reglerats 1957, rinner genom en tunnel från Lilla Blåsjön via kraftverket Blåsjöfallet till sjön Stor-Jorm. I sjön finns öring och röding.
Stekenjokkgruvan
Stekenjokkgruvan, gruva i Vilhelmina kommun, Södra Lappland.
I produktion 1976–88 med en total malmfångst av 8 miljoner ton, med halter av 1,5% koppar, 3,5% zink och 40g/ton silver. Fyndigheten ägdes av staten och gruvdriften ombesörjdes av Boliden Mineral AB.
Malmkroppen var oregelbunden, veckad, flackt liggande från dagen ner till ca 300m djup. Den bröts mestadels under jord med igensättningsbrytning och anrikades ovan jord med selektiv flotation. Sedan gruvdriften upphörde har omfattande återställningsarbeten vidtagits.
Vildmarksvägen
Vildmarksvägen (delvis även kallad
Stekenjokkvägen, en benämning som främst syftar på fjällvägsträckan
vid Stekenjokk), turistväg i norra Jämtland och södra Lappland.
Sträckning
Från Strömsund till Gäddede på länsväg 342, sedan via Jormvattnet
och Stora Blåsjön över kalfjället och Stekenjokk till Klimpfjäll.
Därefter följer vägen Kultsjöns strand till Saxnäs vidare via Stalon
till nästa stora sjö, Malgomaj och längs dess södra strand till
Vilhelmina.
Sträckan över kalfjället är en av Sveriges högst belägna vägar, 870
m.ö.h. och tidvis stängd på vintern.
Historik
Vägen över kalfjället byggdes i slutet av 1960-talet för transporter
till och från gruvan i Stekenjokk, nedlagd 1989. Stekenjokk har
aldrig varit ett samhälle för permanentboende, utan gruvarbetarna
bodde i huvudsak i Klimpfjäll och Stora Blåsjön.
BILDSPEL PÅ SNÖRÖJNING AV VILDMARKSVÄGEN ÖVER STEKENJOKK
Bilder från Stekenjokkdelen av Vildmarksvägen
Upplysningar
Vägen är stängd 15 okt - 6
juni. Men den kan vara öppen tidigare om vädret medger
För mer upplysningar ring Trafikverkets service telefon på 0771-24 24
24